Nu ska jag berätta hur jag uppfattar de här görandena och låtandena som nämns i rubriken och illustrera det med en massa länkar (och via dem kan man fördjupa sig i detaljerna). Jag tar det någorlunda kronologiskt. Allra sist kommer jag att dra mina personliga slutsatser utifrån frågor jag ställt mig den senaste tiden.

I slutet av augusti skrev jaktvårdskonsulenten Gunnar Glöersen inlägget ”Drömbilden!” på Jägareförbundets blogg angående ett lodjursfoto av den prisbelönte naturfotografen Terje Hellesø. Glöersen var skeptisk till fotografiets äkthet och strax startade en tråd på Flashback som har blivit mycket läst och omtalad. Den heter nu ”Fuskande naturfotograf! Terje Hellesø [Bevisat, sammanfattning i startinlägget]”. Där började användare analysera ett stort antal av Hellesøs bilder och bevisade att de var manipulerade vilket väckte stort ståhej i media och fotokretsar och ledde till att Hellesø fråntogs titeln Årets Naturfotograf 2010, att böcker fått makuleras, med mera. Grävarbetet i tråden gav upphov till en blogg, ”Terjade foton”, där resultaten presenterades på ett åskådligt sätt för media och intresserade.

Den 2 november publicerade Expressens kulturchef Karin Olsson en artikel i Guardian, ”From Hero to Zero”, om hur hon menar att ”den svenska synen” på Julian Assange har förändrats. Artikeln blev mycket spridd och diskuterad internationellt och många, däribland jag, anser att den inte speglar den svenska opinionen i stort utan mera visar kulturetablissemangets extrema Assangefientlighet. Olssons artikel fick strax en tråd på Flashback, ”Hatartikel på Assange av Karin Olsson”.

Den 16 november tillkännagav Sveriges Radio att tråden om fotofuskaren och den tillhörande bloggen tilldelats det nyinstiftade priset ”Medieormen”. (Grävarnas pressmeddelande.) Det väckte stor uppmärksamhet i medievärlden och diskuterades nästan överallt, och naturligtvis fick det en egen tråd, ”Flashbackgrävarna får pris från Sveriges Radio”. Expressen valde att inte rapportera om priset i vedertagen mening, i stället publicerade kulturskribenten Jesper Högström på kultursidan den 25 november ett slags parodi, ”Gudomligt gräv” (tråd: ”Misslyckad parodi i Expressen”). Det går dock inte att se denna text som en parodi på fototråden, möjligen valfri tråd i forumdelen Kändisskvaller. Högström väljer att helt bortse från att fototråden håller en i stort sett helt sansad och saklig ton och att många av dem som deltar i den själva är fotografer, journalister, naturintresserade, jägare etc.

I måndags skrev Catia Hultqvist (som flera gånger tidigare skrivit bra och sakligt om Flashback) en utmärkt krönika i DN med titeln: ”Flashbackmedlemmarna påverkades också av journalistpriset”. Bland annat tog hon upp Expressens njugga behandling av att en tråd på forumet tilldelades Medieormen. Nästa dag svarade Karin Olsson i Expressen med texten ”Flashar från förr”, där hon bland annat menar att det skulle strida mot journalistisk yrkesheder att ”kasta sig om halsen på Flashback så fort det anses comme il faut att göra det”. Hultqvist replikerar: ”Karin Olsson missar målet i ren ilska”.

Nu har så nättidningen Medievärlden (branschorganisationen Tidningsutgivarnas organ, hette tidigare Pressens Tidning) gett sig in i debatten. Den 6, samma dag som Karin Olssons artikel, skrev chefredaktören Axel Andén ett blogginlägg: Ansvarslöst Flashback skadar människor. Och igår publicerade man en stor intervju med Terje Hellesø, gjord av den tidigare Expressenkolumnisten Lisa Bjurwald, med rubriken ”Flashback förstör våra liv”. Det är en ohederligt gjord text där namnet Flashback upprepas och upprepas, det sätts ihop med anklagelser om mordhot och terror på ett sånt sätt så att man ska koppla ihop tråden med dessa trakasserier, det talas om massor av kränkande kommentarer på paret Hellesøs bloggar så man ska få intryck av att det är deltagarna i tråden som skrivit dem.

Man låter också Hellesø hävda att de över 800 deltagarna i tråden i själva verket bara är ett fåtal där samma personer skriver med många nick. Man får ha flera nick på Flashback men det är inte tillåtet att använda mer än ett i samma tråd, och detta har forumet självfallet koll på. Såna här uppenbara felaktigheter behöver man inte skriva i en tidning, även om det är en nättidning, det går att kolla fakta och det hör till det journalistiska arbetet att göra det. Och såhär ser det ut nu i afton, torsdagen den 8 december 2011.

* * *

I ljuset av allt detta vill jag göra några personliga reflektioner. Jag letar efter pressetik men ser inte till det nånstans. Man uttrycker förtrytelse när deltagare i en tråd på ett forum på ett snyggt, korrekt och vederhäftigt sätt avslöjar en bedragare och belönas med ett mediepris för detta. Däremot är det helt OK för det svenska kultur- och mediaetablissemanget att på ledarsidor och kultursidor bedriva en exempellös smutskastning av Julian Assange som person. Man menar att en sån skitstövel (ett av de mildare uttryck som använts) inte ska leda en organisation som WikiLeaks. Till den änden har många av dessa företrädare till och med valt att inte längre stödja WikiLeaks alls utan i stället ställt sig bakom det helt oseriösa projektet OpenLeaks (hur går det med det egentligen?). Det deltar journalister och skribenter i detta som jag tidigare har haft stor respekt för och det hela känns mycket bedrövande.

Nu får jag intrycket av att vissa etablerade media gärna vill distansera sig från det som Sveriges Radio kallade ‘Journalistik 3.0′ och menade att crowdsourcingen i fotofusktråden exemplifierade så bra att det skulle belönas. Där är Flashback hatobjektet framför alla andra. Genom att svärta ner Flashback så mycket det bara går vill man vända bort uppmärksamheten från det faktum att traditionella medier idag står för mycket dålig och ohederlig journalistik där ‘vanliga människor’ exploateras och utnyttjas och får sina personliga tragedier exponerade på ett skrämmande ansvarslöst sätt, och där uppenbara osanningar när de bevisas vara sådana inte blir korrigerade. För mig är det ett faktum att svensk journalistik har förfallit, och nånstans tror jag dess företrädare vet om det. Ett mediepris till en Flashbacktråd blir ett bevis och ett tydliggörande av detta.

Mera läsning:

http://terjadefoton.wordpress.com/sammanfattning/
Stora tråden om sexualbrottsanklagelserna mot Assange
Tråden om #prataomdet-kampanjen (i Medier och Journalistik)
Sweden versus Assange

* * *

Tillägg 9 december 9.15:

Efter att ha skrivit nära tusen ord igår kväll fick jag hjärnstillestånd så jag fick inte med allt. Företrädare för fototråden och bloggen Terjade foton har uttryckt besvikelse över Expressens och Medievärldens behandling av deras respektvärda grävarbete och publicerande av detta. Det förstår jag mer än väl, det är orättvist agerat. Personligen är jag fullkomligt övertygad, åtminstone vad gäller Expressen, att det inte har nånting alls med denna tråd och blogg att göra utan att det handlar om att man är förbannad på Flashback som företeelse.

Jag grundar det här på att det finns ett antal trådar på forumet som har varit, och är, de i stort sett enda platser i svensk offentlighet där massmediedrevet mot Julian Assange har diskuterats öppet, analyserats och kritiserats. I denna kampanj har alla stora dagstidningar deltagit men Expressen har varit ledande. Idag tar dagstidningarna aktiv del i pågående rättsprocesser och utövar mer eller mindre öppet påverkan på ett sätt som faktiskt äventyrar rättssäkerheten och som hade varit otänkbart för 20 år sen. Och den som kritiserar detta måste motarbetas. Tyvärr verkar det slås lite osiktat här.

Men så kan vi inte ha det. Debatten måste fortsätta, och om medier brister i sitt uppdrag att så objektivt som möjligt belysa händelser och skeenden, då måste medierna själva bli föremål för belysning och granskning av utomstående, oberoende aktörer som exempelvis Flashback. Jag måste skratta lite när jag tänker på att jag själv för väldigt länge sen medverkade på just Expressens kultursida som frilansmedarbetare (på 90-talet). Det var mycket som var annorlunda då. Idag är jag glad över att ha en blogg där kan jag tala öppet mot orättvisor och missförhållanden som jag ser. (För övrigt kommer jag nog snart att öppna mitt frivilligt avstängda Flashbackkonto.)